Ny boplats åt hotad hackspett.

av MIKAEL ULLÉN

I flera år har Trafikverket förberett kompensationsåtgärder för fågellivet på Lovön. Nu är det dags för den mindre hackspetten att få en ny bostad med eget skafferi.

Vi är ute mitt på Lovön i närheten av Lunda, inte så långt från Lovö kyrka. Det är tidig morgon och dimman ligger tät i skogen. Svarta stammar framträder i ett nästan grafiskt och lite spöklikt landskap. Det är så tyst att man kan höra fallande droppar från grenar med upptinande rimfrost. Solstrålar arbetar sig sakta igenom och värmer området som ska bli en ny boplats för fåglar av arten mindre hackspett.

Bra livsmiljö

I det här landskapet kommer den mindre hackspetten att trivas.

Den hamn som ska byggas för arbetet med Förbifarten kommer att störa den nuvarande boplatsen och Trafikverket vidtar därför kompensationsåtgärder för fågellivet på Lovön.

- Mindre hackspett är idag skyddad och man måste se till att populationen finns kvar i området. Den trivs inte så bra heller i dagens moderna skogslandskap, så därför skapar vi en ny plats med bra förutsättningar i det här området istället. Det säger Per Collinder, ekolog från Ekologigruppen, som arbetar med hållbarhet och naturvårdsfrågor.

En anpassad lövskog

Naturvårdare Mattias Sjölander visar rispade och avbarkade träd som så småningom ska bli hackspettens skafferi.

I praktiken innebär det att man tar bort gran och skapar en lövskog. Området man valt ligger en bit ifrån hamnen och här kommer fågeln inte att störas. Men området ligger heller inte så långt bort att den inte hittar hit. Den mindre hackspetten har ett hemområde på ca 200 hektar och det här ligger inom den radien.

Vi skapar ett slags matbord!

- Vi skapar ett slags matbord! Vi tar bort unga granar så att lövträden ska få utvecklas med stora fina kronor där denna hackspett ofta söker föda i grenverket. En del av lövträden skadas medvetet. Cirka 10-15 % rispas eller avbarkas delvis. Det kommer lättare in svamp och larver och man får grenar som dör med mycket insekter i och det gillar den här fågeln. Det är på det här viset vi skapar det här matbordet eller skafferiet, berättar Per Collinder entusiastiskt.

Små smidiga maskiner

Till sin hjälp använder man små och smidiga skogsmaskiner. Mattias Sjölander är en av de naturvårdare som arbetar på platsen med avverkning och utformning. - Vi arbetar varsamt här genom att använda mycket mindre, lättare och framförallt smalare skogsmaskiner. Det gör att körspåren blir grundare och mindre. Maskinerna kan smidigt slingra sig fram genom området och vi kan ta bort rätt träd utan att hugga stora gator genom skogen för att komma åt. Det blir ett mycket finare hantverk på det här sättet än vid vanligt produktionsjordbruk, berättar Mattias Sjölander.

Biologisk mångfald

Man ökar också den biologiska mångfalden genom att lämna kvar så kallade högstubbar. Med tiden blir de murkna inuti och blir då en lämplig plats att hacka ett bohål i. En del insekter gillar högstubbar och andra det som ramlat ner på marken. Per Collinder förklarar:

- I en normal urskog lever många djur och insekter på riktigt gamla eller döda träd. Så vi lämnar kvar högar med avverkade lövträd lite här och där. Vi kallar dem för faunadepåer och förmultningen främjar den biologiska mångfalden. Olika arter av insekter gynnas av olika åtgärder. Mindre hackspett vill ha död ved och lövved, och gärna riktigt gamla träd i närheten.

Vad händer sedan?

Per Collinder, Ekologigruppen, blickar framåt.

Om tre år ska Per Collinder komma hit igen och se hur det blev. Trivs hackspetten här? Behöver man göra flera åtgärder och kanske ändringar på den skötsel man skapat?

- Det är roligt att få göra såna här stora åtgärder, för det är inte så vanligt. Vi har ju jobbat i flera år med det här projektet och det är härligt att se att nu händer det, nu är det på riktigt!

Text och bild: Mikael Ullén.
Foto på Mindre hackspett: Magnus Nilsson.